Utskrift från Malmö högskola - mah.se
Monographs /non-faculty
MUEP
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.
Monographs /non-faculty
Recent Submissions
-
Vad innebär jämn könsfördelning på mellanchefsnivå för den kvalitativ... 
Muhonen, Tuija; Liljeroth, Cristina; Lindqvist Scholten, Christina : Malmö högskola (2012) REPORT 
Swedish abstract: Sammanfattning Malmö högskola har kommit relativt långt när det gäller den kvantitativa jämställdheten, vilket visar sig bland annat genom att könsfördelningen på den akademiska mellanchefsnivån har varit jämn sedan 2005 och även bland medarbetarna är könsfördelning jämn totalt sett. Vidare har högskolan den högsta andelen kvinnliga professorer i Sverige. Mot denna bakgrund väcktes frågan om det även rådde kvalitativ jämställdhet i organisationen. Syftet med det aktuella projektet var att undersöka hur den kvantitativa jämställdheten bland mellancheferna förhöll sig till den kvalitativa jämställdheten i organisationen. Den kvalitativa jämställdheten studerades i relation till olika aspekter av chefsarbete och utvecklingsmöjligheter samt till hur cheferna arbetade med jämställdhet gentemot sina medarbetare. I projektet undersöktes även hur medarbetarna uppfattade chefskapet och jämställdhetsarbetet samt deras upplevelse av arbetsmiljön och utvecklingsmöjligheterna ur ett jämställdhetsperspektiv. Undersökningen inleddes med fokusgruppssamtal med akademiska mellanchefer och därefter gjordes en enkätundersökning bland deras medarbetare. I samband med resultatredovisning av enkätundersökningen tog cheferna fram förslag på åtgärder för ökad jämställdhet. Genomförande av dessa åtgärdsförslag har sedan följts upp med hjälp av en enkät till mellanchefer och dekaner samt intervjuer med dekaner. En dialog om resultaten och det fortsatta arbetet har även förts med högskolans rektor. Resultaten visade att både kvinnor och män hade en ambivalent inställning till att arbeta som mellanchef eftersom de ansåg att uppdraget inskränkte på deras möjligheter att forska. Mellancheferna tonade ner betydelsen av kön och jämställdhet var för dem en fråga som enbart rörde kvinnor. Det framkom dock att kön spelade roll, även om medvetenheten om detta var låg bland cheferna. Bland medarbetare kom det fram att kvinnor i högre utsträckning än män hade både iakttagit och själva upplevt negativ särbehandling på grund av kön. Upplevelsen av sexistisk jargong hade ett samband med ohälsa för kvinnor men inte för män. Chefer som var män tolkade medarbetarnas upplevelse av negativ särbehandling som uttryck för personliga egenskaper och för att kvinnor var svagare eller mer lättkränkta än män. Det framkom även att män, både chefer och medarbetare, tog större utrymme i möten, medan däremot kvinnor ofta blev avbrutna i sina framföranden. Enligt mellancheferna fanns det en ”duktig flicka”-kultur vid högskolan, som beskrevs med att kvinnor tenderade att ställa höga krav på sig själva och ta på sig många arbetsuppgifter. Medarbetare som var kvinnor menade att männen inte hade samma krav på sig att delta i möten och utföra vissa administrativa arbetsuppgifter utan kunde istället ägna sig åt sin forskning och fick därmed större möjligheter till karriärutveckling än de ”duktiga-flickorna”. Studien visar att jämställdhetsarbetet inte har integrerats i verksamheten utan läggs vid sidan om den ordinarie verksamheten i speciella arbetsgrupper. Medan den kvantitativa jämställdheten beaktas i olika sammanhang, behövs det fortsatt arbete för att även uppnå en kvalitativ jämställdhet i organisationen. De flesta chefer gjorde ingen koppling mellan kön och makt utan gav uttryck för kulturellt präglade stereotypa föreställningar om kvinnor och män. Samtidigt betonade de att dessa var individuella egenskaper och inte handlade om kön. Förhållningssättet indikerar att det finns en förnekelse av att kön spelar roll för arbetsvillkor och karriärutveckling inom högskolan. Sist i rapporten diskuterar vi det fortsatta jämställdhetsarbetet vid Malmö högskola och återknyter till de områden som har identifierats under projektets gång som viktiga för att uppnå kvalitativ jämställdhet. De förslag som lyfts fram i rapporten förutsätter att den mångfacetterade mellanchefsrollen tydliggörs och cheferna får förutsättningar att leda på ett sätt som präglas av ett jämställt förhållningssätt. Ansvaret för att verksamheten ska uppnå kvalitativ jämställdhet ligger hos samtliga medarbetare, men cheferna har ett speciellt ansvar. 
MAH_rapport_web.pdf
(2.595Mb)
-
Kvalitetsarbete på Malmö högskola då och nu - med sikte på framtiden
Serder, Viveca : Malmö högskola (2006) BOOK
Kvalitetsarbete.pdf
(2.360Mb)
-
Genus, miljö, migration och etnicitet - om konsten att arbeta med per...
Olausson, Lennart : Malmö högskola (2004) BOOK
Swedish abstract: Innehåll: Medborgerlig bildning - Att närma sig miljöperspektivet - Om genusperspektivet - Migrations- och etnicitetsperspektivet - Exempel påhur vi arbetar med perspektiven i utbildningen - Man talar om barn men i själva verrket tänker man flickor och pojkar - Introduktionskursen hälsa och samhälle - Transkulturell omvårdnad i sjukskötyerskeutbildningen - Genus- och etnicitetsperspektiven i en vårdutbildning - Perspektivintegrering i praktiken - Riskbedömning vid laboratoriearbete - Tillämpad globalisering - Mentrosprojektet Näktergalen - Internationalisering på hemmaplan - Perspektivkurs i den högskolepedagogiska utbildningen. Förord: I denna bok har vi samlat ett antal artiklar kring Malmö högskolas perspektiv sedda utifrån en uppfattning om medborgerlig bildning. Grundtanken bakom medborgerlig bildning är enkel. Den högre utbildningen skall bidra till att forma reflekterande och kritiska medborgare. Detta förutsätter att man har goda kunskaper om och ett kritiskt förhållningssätt till centrala frågor i vår egen samtid. Under senare år har frågor som rör miljö och hållbar utveckling, genus samt migration och etnicitet blivit allt viktigare. Insikten har ökat i att vi måste sträva efter att bygga ett hållbart samhälle där vi lämnar över en värld till våra barn, som ger dem minst lika goda förutsättningar som vi fick att utveckla samhället och leva ett gott liv. När vi talar om miljö, genus, migration och etnicitet, måste vi varamedvetna om att dessa skall sättas i relation till frågor som rör makt och demokrati. Det kan kanske tyckas motsägelsefullt att tala om makt och demokrati samtidigt. Men satt i relation till medborgerlig bildning är det självklart att utövande av makt i demokratiska former ställer stora krav på en självkritisk hållning och en prövande attityd från såväl den som utövar makten som den som kritiserar makten. Den bok som du här håller i handen är ett resultat av ett högskolegemensamt samarbete kring att utveckla hur vi skall arbeta med perspektiven. Författarna har haft gemensamma träffar där vi gått genom hur vi skall lägga upp boken. Sedan har de olika författarna kommenterat varandras texter. Därefter har vi lagt ut texterna på nätet och fått in synpunkter från andra medarbetare inom högskolan. Jag vill här passa på att tacka alla dem som har bidragit till denna bok på olika sätt. Ingen nämnd och därmed ingen glömd. Boken består av två delar, en mer allmänt inledande del där vi börjar med att diskutera innebörden i begreppet medborgerlig bildning och vad det kan betyda idag. Därefter följer tre kapitel, ett vardera om varje perspektiv. I dessa ger författarna sin bild av hur de uppfattar respektive perspektiv. Den andra delen består av goda exempel på hur man kan arbeta med perspektiven i olika utbildningar. Man måste utgå från den konkreta situationen och den konkreta utbildningen när man arbetar med perspektiven. Tanken med dessa exempel är att inspirera medarbetare och studenter till hur man kan implementera perspektiven. Vi som arbetat med denna bok ser fram emot många och spännande diskussioner med alla läsare; medarbetare inom högskolan, studenter och alla andra som har ett intresse för de frågor vi diskuterar i denna bok.
perspektiv_inlaga.pdf
(885.1Kb)